Bäst!

Jag har som sagt världens bästa unge!
Ligger rejält förkyld med feber, snor och ledvärk. Då säger han att han hellre stannar hemma från dagis och tar hand om mig! Sötunge där!
Självklart ska han få vara på dagis och inte ta hand om sin skröpliga mamma! :)


Mysfredag på vårat vis.

Jag och Zion har en riktig mysfredag. :)
Började dagen med lite soffmys och frukost till Bamse.
Sedan vart det att spela spel, måla med vattenfärg och pärla på pärlplatta.

Zion fick bestämma lunch; makaroner och fiskbullar.
Uäääh enligt min åsikt. Men han älskar det.
Så jag åt lite makaroner bara. >_<

Sedan satte vi oss och pusslade. Ungen är inte ens fyra år och pusslar pussel med 60bitar, alldeles själv! Stolt mamma? Åh ja..
Och lekte med bilar gjorde vi en stund också.

Efter det så kollade vi lite till på Bamse och nu håller vi på och gör middag.
Kotlett (som legat i marinad sedan igår), crisscuts och grönsaker. Mums!
Vi hjälps självklart åt att laga maten också. Han är duktig den lille grisen! :)

Precis satt på en Smurf-film också. På VHS. Myspys!

smurfar



På allt det här har jag även hunnit med dammsugning, disk och lite ihopplockning.
Är man skillad så är man. ;)


Nej, dags att se om ugnen är tillräckligt varm! =)
Bye. :*


Stor kille!

Förresten, glömt skriva en sak tror jag. :)
Grisen har börjat försöka cykla utan stödhjul. Han brukar lära sig saker så fort, så tänkte att det går nog även med cyklingen. Tråkigt att det ska regna nu bara.

hfdgfb
En stolt förväntansfull unge, innan första cyklingen utan stödhjul.

vdxcbfg
Och såhär vart det inte bara en gång, vill jag lova.
Tur att han mest skrattade åt det. ;)

Men duktig tyckte jag att han var ändå, för han kunde cykla själv 2-3m i alla fall.
Bara upp på cykeln och försöka igen. ;)
När han har lärt sig, så tänkte jag köpa en ny cykel åt honom! =)


Glad påsk!

rgwsf

Idag firas det påsk på dagis.
Så Grisen fick bli en påskgubbe, fint. ^^,
Han var mest glad över att äntligen få användning av sin älskade kavaj igen. ;)

Dock var det ingen annan påskgubbe på hans avdelning. Tråkigt.
Däremot en massa påskkärringar! Så söta. Haha. =)

Förövrigt var han superglad som äntligen fick cykla till dagis för första gången det här året.
Tänkte dessutom testa att ta bort stödhjulen någon dag nu, han brukar lära sig nya saker rätt fort.
Så kanske det kan gå? :)

Och går det inte efter ett tag, ja. Då är det ju inte värre än att ta på stödhjulen igen. =)


Finaste

bjhk

Den här lilla killen är saknad.
Han har det största hjärtat någon kan ha.
Tycker alla mammor det om sina barn kanske? haha.
Han gör mig till en så mycket bättre människa.

Jag älskar dig mest av allt Lillgrisen.
Tillsammans klarar vi allt. Flera gånger om.


Stolt som tuppen.

fsdaa

Idag har Lillgrisen gjort sin mor väldigt väldigt stolt!
Han har varit på Barnens Skidspel och åkt och åkt och åkt.
Han älskar verkligen att åka skidor och nöjde sig inte med ett pytte varv på 200meter inte.
Utan efter det så ville han åka 600meters loppet. Och var han nöjd efter det? Nej.
Han gav sig på 1500meters loppet och var han nöjd då?
Nej. Då gav han sig på 600meters loppet, inte en utan två gånger till!
Och hade inte de stängt för dagen då, då hade han åkt ännu mer, för han ville ju åka mer. ;)

Så han har alltså åkt 3,5km på skidor idag! Det är ju helt galet!
Är jag extremt löjlig som är så stolt över Zion? Det skiter jag i isåfall, för jag har världens bästa unge!
Så det så!

Han är så stolt över sin medalj och sitt startnummer. Och det ska han vara också, för det är jag.


Skjorta, Kavaj och tomteluva.

bfd

Har en stekare till son. =)
Skjorta, Kavaj och Tomteluva, tomteluva, tomteluva. ♥



Saknad.

rfesf

Jag saknar min fina lilla kille. Jätte mycket.
För snart fyra år sedan, började han gro uti min mage.
Det känns som igår han låg i magen och jag kunde inte förstå hur jag skulle klara av att ha en unge.
Hur jag skulle ha ansvar över en annan människa. Men jag innerst inne visste jag att det skulle  gå bra.
Och det har gått mer än bra.

dfhff

Min fina kille. Min fina Zion.
Visst har det funnits jobbiga/skrika/gnälliga tider. Och det kommer det komma fler tider med.
Men mest av tiden är det världens underbaraste "yrke". Att få vara hans mamma.
Den han ser upp till, den som han känner sig mest trygg med.
Han är det bästa som kunde hända mig och jag är så glad över att få känna den kärleken han ger.

fsdfd

Att få höra "Mamma, jag älskar dig". Det är det bästa någon kan säga tror jag.
Den lilla fina killen vet hur han ska göra sin mamma glad.
Ibland (ganska ofta.) kryper han upp i mitt knä, klappar mig på kinden och säger "Min lilla mammis" och kramar om mig och ger mig bamsepussen. Och skulle man "råka" pussa honom i pannan, så blir han irriterad och vill ha en puss PÅ MUNNEN! Haha.
Min fina lilla kille.




Blir jag någongång ledsen när han är vaken, så kramar han om mig och säger "Men mamma, du behöver inte gråta". Och sedan torkar han bort tårarna och ger mig en bamsekram.
Den lilla killen är den mest omtänksamma unge som finns tror jag.
T.ex går det en unge på dagis som håller på att lära sig svenska. Zion brukar hjälpa honom att förstå vad alla menar. Och försöker få fröknarna att förstå vad han menar.
Det är min omtänksamma unge det!

hfdhfd

Jag är så stolt över honom, så jag riktigt lyser när fröknarna berättar sådana saker.
För då känner jag att jag uppfostrat min unge till den finaste som finns.

 gdygrre

Och jag vet att vi har ett otroligt bra band mellan oss.
Att vi har finare kontakt än vissa andra har med sina barn.
Att Zion stannar upp och tar till sig det jag säger och tänker efter.
Att jag stannar upp och tar till mig det han säger och tänker efter.
Att vi har varandra i vårt och torrt.
Och han vet att jag finns där, även när jag inte är vid honom.

dgsgs

Fröknarna har sagt flera gånger att vi är något speciellt jag och Zion.
Att vi två är speciella. Och verkligen bryr oss om vad varandra tycker och säger.
Att vi har det finaste band de någonsin sett.
(Det sa de till och med på utvecklingssamtalet. Plus att en fröken började gråta för att vi har så fint band mellan oss.)



DU ÄR LIVET FÖR MIG.


Grisen

Det bästa som finns är när Lillgris kommer springande mot en och ger en en såhääääääär stor kram.
Han är verkligen det bästa på denna jord.

Jag är så jävla glad över att han är hos mig igen, jag hatar, och då verkligen menar hatar veckan som han inte är hos mig.
Att inte veta vad han gör, eller om han har det bra. Det plågar mig, enormt!

Att försöka le och se glad ut, hela veckan. Trots att man bara vill falla i gråt och bara skrika ut all saknad.
Jag har aldrig förstått hur mycket man kan älska en annan människa, förens jag vart gravid.

För från stunden jag fick veta att jag var gravid, så älskade jag honom (Som jag då inte visste om han var en pojke eller flicka.)
Jag visste direkt att jag inte skulle göra abort, han var min. Min fina underbara skitunge.
Utan honom, så hade jag inte varit där jag är idag.
Han gör mig stark. Och tillsammans klarar vi allt.
Jag och min underbara gris. <3

hgdfdh
(Grisen i magen, vecka 40 skulle jag tro.)


Checklista.

Tänkte skriva en checklista inför vintern. Så jag märker om jag glömt något åt Lillgrisen. x)

  • 2st overaller, en ny och sedan den han hade förra året.
  • 2st mössor, bägge nya, sedan har han nog någon liggande från förra året också.
  • 2par vantar, plus en jävla massa från förra året.
  • Vinterjacka plus täckbyxor, har han kvar från förra året
  • massa raggsockor
  • 1par vinterkängor (ska nog köpa ett par till.
  • 1 fuskolle, finns sedan förra året
  • 3 Fleece tröjor


    Hmm, känns som att han klarar den här vintern, eller har jag glömt något? :)

Konstverk

gdsfd
Grisen är duktig. Haha. : )
Hoppar över "huvudfotingstadiet", han har aldrig målat någon sådan..
Började med streckgubbar, men nu finns det en "riktig" kropp också!


Känns fånigt att man blir stolt av något kladd. =)
Men i mina ögon är den fin. Haha. = )

iiih. =)

Så jävla skönt är det att ha grisen hemma igen.
(Nog för att han är kidnappad just nu men.)
Fan vad jag hade längtat efter morgonen, när han kommer in och väcker mig.
Pussar på mig och säger att han älskar mig. =)

fast direkt efter vilostunden efter lunch, så kidnappade karln och Sebbe honom.
Så han fick leka med kaninen och ormarna antar jag.  =)
Han var superglad över att få umgås med Sebbe och karln. (De stora grabbarna liksom.)
Skuttade runt här hemma och kollade ut genom fönstret HELA tiden, för att se när de kom. =)

Men snart kommer de hem.
Middagen står färdig. Jävla duktig jag är.
Vart någon konstig köttfärssås. Gott var det iallafall.
Sötsursåsröra med stekt köttfärs i. NomNom! =)
Ibland lyckas jag bra i alla fall. Tur det! =)

Äntligen hemma <3

Idag på kvällen kom äntligen min lillgris hem.
ÄNTLIGEN!! Efter en veckas pina utan honom.
Visst har jag haft kul medan han har varit borta. Kalasat och försökt att inte vara "Mamma-Sanna".

Dock är det inte lätt. Tankarna far konstant.
Hur har han det, känner han sig övergiven av mig?
(Barn under fem år känner sig oftast övergivna av den förälder de bor hos om de är borta längre än fem dagar. Det snurrar i huvudet HELA tiden.)
Därför ringer jag grisen minst en gång om dagen, ibland mer.
Och det är oftast inte för min skull, nog för att jag gärna skulle kunna prata med honom dygnet runt. Haha.
Men oftast vill han inte prata, vilket jag inte tycker är konstigt och inte mår jag dåligt av det heller.
Men jag vill att han ska veta att jag inte har glömt honom. Att jag finns där för honom, även om jag inte är där.

Är det konstigt? Är jag konstig?
Överbeskyddande? Hönsig?
Eller rent av fånig?

Då får det tamejfan vara så. För jag vill att min unge ska känna sig trygg med mig.
Att han ska veta att hans mamma ALLTID kommer finnas för honom. Så det så. =)
tuhjk

<3

cfhjngv

För att du är hela min värld.

Nyare inlägg
RSS 2.0