Mitt barn, andras ungar?
Häromdagen gillade jag inte ungar. (Mitt barn, andras ungar.)
Men nu gillar jag dem igen.

Då kom en av hans klasskompisar fram och tyckte att jag var så fin i mitt röda hår och i min gröna ögonskugga.
Hihihi. Fjäsk går alltid hem!
Nu inväntar jag Johanna, så vi kan dricka lite kaffe. Och vara nervösa ihop.
Egentligen har jag inget att vara nervös över, men jag är det för hennes skull ändå. Haha.
Över och ut.
Kommentarer
Trackback