Stress och jäkt

Det blev en minst sagt stressig morgon. Hua.
Då jag hade småångest under natten, lyckades jag ju inte somna fören efter klockan 3.
Jag hade ställt tre alarm, för att inte försova mig.

Hur jag vaknade?
Zion lägger sig uppe på mig, jag vaknar till och funderar på varför han har kommit upp. Han som alltid sover i sin egna säng. Kikar upp och tittar på klockan. 07.15!
Zion skulle ha varit på dagis klockan 07,00 och min buss gick 07.10.

Lyckat Sanna, mycket lyckat!

Kastade mig upp ur sängen och kastade på mig kläder, Zion kastade på sig kläder han också.
Sen på med ytterkläder samtidigt som jag ringer till syster I och Zion dricker drickyoghurt. Kommer på att jag inte har någon som helst nytta av att egentligen ringa syster och säga att jag försovit mig, vad ska hon kunna göra från Karlstad liksom?
Ringer till morbror samtidigt som vi störtar ut från lägenheten och hör om han skulle kunna åka från jobbet för att köra mig till sjukhuset, då jag missat alla bussar som skulle kunna hinna till sjukhuset innan min läkartid.

Medan morbror kollar om han kan åka från jobbet, så ringer jag min karl för att lugna nerverna lite.
Morbror ringer upp och säger att han kommer till Zions dagis för att skjutsa mig till sjukhuset fortast möjligen.
Jag och Zion SPRINGER  till dagis och kommer dit 07.30!
Vi har alltså bara tagit en kvart på oss från det jag kollade på klockan till vi var på dagis. Duktigt Sanna! Haha.
Kastar in sonen på dagis, ber om ursäkt till fröknarna för att vi försovit oss. Ska säga hejdå till Zion och märker att hans tröja är utochin och bakochfram. Heja! Nämner det för honom lite snabbt samtidigt som jag snor en puss och försvinner ut på parkeringen där morbror precis kommer börnanade med en bil.
Kastar mig in i bilen och åker snabbt till sjukhuset och där är jag nu 07.38, min läkartid börjar 07.45,
Hurra jag hann!!

Men däremot hade jag ju inte hunnit morgonkissa, fick springa upp till röntgenavdelningen och anmäla mig i receptionen och sedan rusa till toaletten och kissa. För att sedan precis komma till väntrummet när läkaren/sköterskan ropar upp mig. Pjuh!
Bad om ursäkt för att jag verkade stressad och förklarade min morgon. (Vilket han nog förstod på min snygga morgonfrilla under mössan. Hahah..

Kastade av mig kläder och tog på mig en snygg sjukhusrock, låste in mina värdesaker och gick in till magnetröntgen.


Väl därinne inser jag att jag faktiskt ska åka in i den där "tunneln" och ligga stilla där en längre stund. Panik!!
Jag hann ju inte riktigt vara nervös från det jag vaknade till att jag var på sjukhuset, men när jag såg magnetröntgen vart jag fruktansvärt nervös. Så jag frågade sköterskan "Ska JAG åka in i den där?
Hahah, jag måste ha låtit fruktansvärt blond. Men, men...
Sköterskan märkte ju min stress av morgonen, så hon sa åt mig att andas ett par extra gånger innan jag skjutsades in i tunneln.
Väl där inne, insåg jag att för att komma därifrån så snabbt som möjligt måste jag ligga helt stilla och fokusera på något annat. Så jag kom in i någon slags meditation och jag låg så stilla, så efter 20min kom sköterskan in och frågade om jag hade somnat. Haha.
Och eftersom jag hade legat så stilla så hade de fått de bilder de behövde under den tiden, så då var jag klar. SKÖNT!

Så, ja.. dagen började stressigt, men ordnade upp sig tillslut. hahha

 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0