Tung

Fy vad jag känner mig... sorgsen.
Eller jag vet inte, jag känner mig. Tung i kroppen.
Inte tung som i tjock, utan själen är tung.

En svår känsla att förklara.

Jag saknar min karl som fan. Jag saknar hans kyssar och känslan av att få vara trygg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0