imyourheartache

Klockan ett för två år sedan, satt jag på Uddevalla Lasarett. Nervös så det skrek om det.
Ville inte sitta kvar, var rädd att det skulle vara något fel.
Men ack så fel jag hade.
När dem väl ropat upp mig och jag fick komma in i rummet. Då, försvann all orolighet.
Där var han, den underbara lilla pojken. Min älskade lilla bebis som låg där i min mage.
Han sög på tummen, svalde fostervatten, sparkade och rörde på sig.




Riktig Lycka. <3




Och idag har Tant M Ultraljudstid. Tror hon redan varit på det. :)
Jag känner hennes nervositet härifrån. ;)
Hoppas allt visade sig vara bra. :*




Bye.